FÖRENINGEN FÖR BRANDUTREDARE

-VI SÖKER ORSAKEN
Föreningen för Brandutredare, FBU, sammanför personer som arbetar med brandutredningar, för information och utbyte av erfarenheter.
 
Startsida

FORUM

BEST PRACTICE

ETISKA REGLER

Stadgar

Styrelsen

AKTUELLT

Bli medlem

IAAI

Links


Code of Ethics
All IAAI Members agree to abide by the Association’s Code of Ethics.

"We will:

* as fire and arson investigators, regard ourselves as members of a vital and ethical profession;
* conduct both our personal and official lives so as to inspire the confidence of the public;
* regard it our duty to avail ourselves of every opportunity to learn more about our profession;
* encourage and support professional standards for fire and arson investigators;
* assist our members in obtaining world class training and professional qualifications;
* avoid alliances with those whose goals are inconsistent with an honest and unbiased investigation;
* bear in mind always that we are truth-seekers; that it is important to protect the innocent, hold accountable those responsible, and convict the guilty."
.................................................
FBU - "THE NORDIC CHAPTER IAAI " - fomellt ett sub-chapter till IAAI
Som subchapter ska IAAIs regler gällande styrelsesammansättning, medlemsregler mm följas.

Några synpunkter och förslag inför FBUs årsmöte 2015:
En överordnad Commiteé utses med ordf, 1e v ordf, 2e v ordf , sekr/kassör utgörande minimikravet för en styrelse enl IAAIs krav.
Lämpligt vore att alla de nordiska länderna fanns representerade och rullande besatte dessa uppdrag /BT

..............................................
Minnesanteckningar från
IAAI-MÖTE I ARLINGTON TEXAS 2009


Sammanställt av David Widlund finns att läsa under DOKUMENT


Minnesanteckningar från
IAAI-MÖTE I VICTORIA, BC, KANADA


Internationel Assosiation for Arson Investigators (IAAI) är en intresseförening för brandutredare från hela världen. Föreningen har så kallade chapters i 39 länder. Varje vår sedan 57 år tillbaka anordnas ett veckolångt seminarium dit alla medlemmar inbjuds. Mötet 2007 var förlagt till Fairmont Empress Hotel i Victoria på Vancover Island i västra Kanada.
Det hade lockat sammanlagt cirka 400 deltagare som kunde välja på ett stort utbud av föreläsningar och andra programpunkter.

Från vår svenska avdelning, Föreningen för Brandutredare (FBU), deltog detta år sex medlemmar:
Håkan Sten och Ulf Erlandsson, Räddningsverket
Stefan Bengtsson, Räddningstjänsten Södra Älvsborg
Björn Totting FBU/FireInvest
Benny Thomsen, Rigskriminalpoltiet, Köpenhamn
Thomas Baleby, DBI, Hvidovre, Danmark


Söndag 29 april kl. 18.00-20.00: President´s reception
Välkomstmottagning där avgående presidenten i IAAI tar farväl och den tillträdande presenterar sig.

Måndag 30 april kl. 08.00-10.00: Öppningscermonier
2007 års invigdes på traditionellt sätt med pipet av säckpipor och med högtidliga tal av de lokala polis- och räddningscheferna med flera kändisar. Vi fick bland annat veta att det bor cirka 2 miljoner människor i Vancover, att området är förhållandevis säkert med bara ett fåtal mord per år. Kanada har relativt fria lagar mot droger (du kan till exempel köpa öl hos McDonalds), och man diskuterar till och med om att legalisera marujiana. ”Polisen ska vara synlig och respekterad, vi behöver allmänhetens stöd” sa de bland annat.

Flera parallella block att välja mellan
Med några få undantag var hela seminariet uppdelat i block om minst två timmar. Minst tre sådana block pågick ständigt i skilda föreläsningssalar. Deltagarna kunde alltså välja de ämnen som intresserade dem mest. I denna rapport redovisar undertecknade Håkan Sten och Ulf Erlandsson kortfattat innehållet i de block där de var närvarande:

Måndag 30 april, em: Brännmärken och sotfanor vid brand i trä (Vyoto Babrauskas)
Skilj på extern uppvärmning och självuppvärmning. Undvik ordet självantändning där det kan missförstås. Den termiska tändpunkten för ett ämne är inte konstant som till exempel kokpunkten är för vatten. Antändningstemperaturen för ett fast ämne kan variera en hel del beroende på omständigheterna. Detta gäller särskilt vid vilken temperatur det börjar glöda. Porositeten har stor betydelse. Det har också stor betydelse om det handlar om ledningsvärme eller strålning. Siffrorna i diverse tabeller är inte att lita på! För trä kan termiska tändpunkten variera mellan ca 150-450 grader C. Det finns till och med exempel på att värmen från ett varmvattenrör om 77 grader C efter lång tid orsakade en brand i en träplatta i ett bjälklag. Allt det handlar om är att det ska avledas mindre värme än det tillförs.
Impregneringsmedel mot brand gör liten eller ringa nytta! ”Cellotex” var en sorts byggplatta som användes mycket i USA på 1960-talet. Det hade lätt för att glöda och var mycket svårt att släcka efter en brand.

Måndag 30 april, em: Säkerhet och utrymning för tillfälliga besökare (Gerald Naylis, F.d. i New Jersey)
Föredragshållaren har jobbat mycket med utrymningssäkerhet i de stora hotellen ibland annat Atlantic City i New Jersey.
Redovisades omständigheterna kring katastrofbranden på nattklubben Cokonut Grove i Boston 21 november 1942 där 492 människor omkom. Föreläsaren betonade vikten av egna erfarenheter men att dessa förbleknar med tiden. Om hur händelserna 11 september klart har påverkat vår benägenhet att lyda ett utrymningslarm i ett höghus… De mänskliga reaktionerna kan indelas i tre faser:
1. Den identifierande fasen, vari består faran?
2. Beslutsfasen för att bestämma sig för åtgärd
3. Åtgärdande fasen, att verkligen göra något

Gruppens storlek och sammansättning har stor betydelse för människors reaktioner vid en brand:
Ju större grupp som är samlad, desto längre tid tar det innan någon larmar om branden. Ett experiment med 1, 3 eller 8 personer närvarande då rök plötsligt började läcka in i ett rum visar att om försökspersonen var ensam slog han eller hon larm i 75% av fallen. Med tre personer i rummet slog någon larm bara i 38% av fallen. Med åtta personer i rummet slog någon larm bara i 4% av fallen.
En annan utredning visar att män är mera benägna att bekämpa en brand medan kvinnor är mera benägna att larma räddningstjänsten.
I New Jersey kostar det $ 5.000 i böter om man har en låst utrymningsväg från en offentlig lokal. Men det hjälper inte, det förekommer låsta utrymningsdörrar i alla fall…

Tisdag 1 maj, fm: Dödsbränder (Gerald Naylis, F.d. New Jersey)
I USA omkommer varje år ca 4000 människor i samband med bränder. Det motsvarar ungefär
13 per miljon invånare. 80% av dödsbränderna inträffar i bostäder, tre av fyra i en- eller tvåfamiljshus. Liksom i Sverige har flertalet av brandoffren vissa fysiska eller psykiska begränsningar: ålder, alkohol, droger, mentala eller sociala problem etc. En skillnad är att antalet barn som omkommer vid bränder i förhållandevis mycket större i USA än i Sverige.

Den vanligaste dödsorsaken vid bränder är fortfarande förgiftning av kolmonooxid. Men föredragshållaren framhöll också riskerna med cyanväte och andra cyanider. De kan utvecklas redan vid temperaturen 92-93 grader C och är ett vekligt knockout-gift vid bränder.
Förgiftning av kolmonooxid gör normalt så att offret får röda och flammande kinder. Detta symptom förekommer inte vid förgiftning av cyanider.

Tisdag 1 maj, em: Vad visar brännmärken och sotfanor egentligen? (Mike W. Russo)
Glöm den gamla tumregeln om satt branden har startat på den plats där man har de lägsta och de djupaste brännskadorna! Den gäller möjligen i ett rum där branden blivit bekämpad och släckt i ett tidigt skede. Om branden gått till övertändning kan både låga och djupa brännskador ha helt andra orsaker. Det handlar om tillgången på bränsle och syre och på balansen mellan dem, om branden är syre- eller bränslekontrollerad.
Bland annat visade föredragshållaren en mängd bilder på brunna lokaler där deltagarna fick gissa (!) vad som hänt i verkligheten. Svaren redovisades med förinspelade videofilmer, allts ungefär som i Revinge.
Ett exempel från verkligheten visade en brand i ett startrelä till ett kylskåp. Det presenterades som en intressant och annorlunda upptäckt. En brandorsak som vi skandinaviska brandutredare inte är särskilt ovana vid.

Onsdag 2 maj em, Branden på Station Club, Road Island (Dan Madrzykowski, National Institution for Standard and Teknologi = NIST))
Station var en liten nattklubb inrymd i en enplans träbyggnad byggd 1946. Förutom huvudentrén fanns det två nödutgångar. Från början hade man tillstånd att ta in 225 gäster, men efter en omfattande renovering 1992 hade man fått utökat tillstånd för 404 besökare. Automatiskt brandlarm med värmedetektorer i alla utrymmen fanns och fungerade. Taket var av obrännbart material och det mesta av väggarna var skyddade med gipsplattor. En av utrymningsdörrarna gick visserligen åt fel håll och en biljettkiosk inkräktade något på huvudentréns bredd. Men dessa brister var påpekade av brandmyndigheterna.
Klubbens största problem var att grannarna klagade på störande ljud från orkestern. Scenen var därför utdragen i ett eget bås som var isolerat med frigolit i väggar och tak. När en rockorkester vid 23-tiden 20/2-03 äntrade scenen och utlöste sitt fyrverkeri typ ”Gerbs” antändes frigoliten på båda sidor av scenen. Publiken trodde att det tillhörde showen och reagerade först inte. När de insåg allvaret trängdes de vid huvudentrén och fastnade på samma sätt som på diskoteket i Göteborg.
Det slutade med att 100 personer omkom och ännu flera blev illa skadade. Den senast överlevande, som låg unders i höger vid entédörren kunde dras fram först efter 1 tim 22 minuter.
Amerikanskt förslag: Utöka kravet så att huvudutgången från en publik lokal ska vara dimensionerad att klara minst 2/3 av alla besökare!

Onsdag 2 maj, em, att läsa spåren efter en övertändning i ett rum (Steve Carmen, ATF)
Steve Carmen upprepade Mike Ross´ kloka råd att inte feltolka spåren efter övertändning inne i en byggnad:
Låga och djupa brandskador är inte ett alltid ett tecken på var branden börjat! Vid en övertändning kan de uppstå av många andra orsaker! Däremot är ventilation och luftrörelser mera avgörande för hur brandrummet ser ut efter en brand som gått till övertändning. Särskilt brandskadorna i rummets hörn är ibland mycket svåra att tolka.
Steve visade ett stort antal bilder på rum där det varit en brand som gått till övertändning. Sedan vi fått försöka tolka skadorna fick vi se filmer i slow motion där vi tydligt såg hur brandskadorna uppstod i verkligheten. Det var inte alltid som vi först trodde…
Annan nyttig kunskap vi fick lära oss:
- Det finns inget som säger att en brand i en liter bensin ger en snabbare övertändning i ett
rum än en motsvarande hög med hopskrynklat tidningspapper!
- Den varmaste punkten vid en förbränning är just där bränslet och syret möts, en låga vid
taket i ett brinnande rum är allra varmast på sin undersida. Närmast taket finns det
förmodligen ingen låga, bara en massa överhettade brandgaser.

Torsdag 3 maj, fm, geografisk positionering av anlagda seriebränder (Doug Allen)
Doug (dhallen2@verizon.net) har studerat ett stort antal seriebrandanläggare. Han betona att hans metoder inte passar alla brandanläggare och att han ibland har fel. Den värste av dem verkade i trakten av Riverside, CA, och anlade mer än 2000 bränder. De flesta av dem anlades i torr skog- och buskmark. Vid en av dessa bränder omkom sju brandmän.
Placeringen av de anlagda bränderna kan följa några olika mönster men ankarpunkten är nästan alltid gärningsmannens eget hem eller arbetsplats:
- Imploderande: de anläggs först långt borta men sedan allt närmare anläggarens bostad.
- Lineärt: enligt en rak linje eller sträcka, tex en väg (John Orr på hemväg från BU-kurs)
- Accelererande: i liten skala med sedan med allt mera tätare och allt farliga bränder.
- Cluster: grupper av bränder där klustren i sin tur bildar ett mönster.
- Målspecifika bränder: alltid samma typ av mål (gryningspyromanen med kulturbyggnader)
Doug Allen har också specialstuderat 19 kvinnor som alla blivit dömda för att ha anlagt serier av bränder:
- Fem av dem hade sexuella motiv för att anlägga sina bränder
- De allra flesta av den stannade kvar på brandplatsen eller återvände till den inom 20 minuter.
- Flera av dem hade planlagt sina bränder med hjälp av kartor och beskrivningar.
- Nästan alla av dessa hade kvar skisser, tidningsklipp och andra bevis på sitt intresse

Torsdag 3 maj, em, Dödsolyckor bland brandmän (Ron McCardle, Fire Marshal, FL)
I genomsnitt omkommer det varje år sju brandmän i USA i samband med realistiska brandövningar. Många av dödsolyckorna beror på att både befäl och manskap har alltför dålig kunskap om brandförlopp. En central myndighet håller nu på att instiftas. Särskilt utbildade utredare ska undersöka all dödfall bland brandmän och föreslå åtgärder dör att förhindra att de upprepas.
Brandbefäl från Australien varnade för några andra typer av olyckor som de råkat ut för:
- Klistret i vissa typer av limträbalkar kan brinna och ge en överraskande snabb förvagning av
deras hållbarhet.
- Metrallcylindrar för att kolsyra vatten i vattenautomater kan vid brand explodera och vålla
allvarliga personskador vid bränder på arbetsplatser.
- Vid en dammexplosion i en pelletsfabrik dödades tre personer. Australiensiska myndigheter
har därför tagit fram rutiner för hur man ska släcka silobränder (en så kallad Post Incident
Analys)

Fredag 4 maj, fm, Undersökning av explosioner (”Sandy” Alexander Beveridge)
Rester av sprängämnen är mycket lättare att detektera än brandfarliga vätskor. Men tro inte att det går att göra en utredning efter en explosion utan att man har en gedigen utbildning och lång erfarenhet av jobbet. Börja med att se till så att det klarläggs för alla vem som har utredningsansvaret. Planera sedan arbetet noga.
Föreläsaren redogjorde för två flygplansbombningar där han varit delaktig i utredningen. Båda inträffade samma dag 1985: Ett plan tillhörigt Air India exploderade i luften och över 300 personer omkom. Samtidigt exploderade på Naritaflygplatsen i Tokyo en bomb i ett lastrum på ett plan som just hade landat och dödade två bagagehanterare.

Fredag 4 maj, em, Kunskapsprov för de brandutredare som önskade tillgodoräkna sig seminariet i sitt CV.
Av de svenska deltagarna var det endast Håkan Sten och Stefan Bengtsson som vågade ställa och skriva det omfattande provet. Båda lyckades med godkänt resultat.
Ett stort GRATTIS!

 
 
2008-05-07
Föreningen för Brandutredare
E-post fbu@brandutredarna.com
Postadress : Se FBUs sekreterare under fliken styrelse


Bankgiro: 813-0320
Plusgiro:62 19 50-5
IBAN Nr:SE33 9500 0099 6034 0621 9505
BIC-kod (SWIFT-adress): NDEASESS